Foto: lånat ifrån nätet
Som en blandning av Willy Wonka i chokladfabriken och en babtistpräst höll herr posthotell nyss ett pompöst invigningstal för det nya hotellet.. Det rök ur munnen och fötterna domnade ganska snabbt i väntan på fibes oh fibes och timbuktu.. Till slut gav vi upp och satte oss på SOHO och drack ett glas rött istället..
Nu är jag hemma igen och Tillsammans är man mindre ensam går på tvåan.. Ska nog släpa hit täcket till soffan och somna här istället.. Hoppas bara att filmen är lika brilliant som boken..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar