Home is wherever I´m with you

Har precis fått nys om Slynkören och känner plötsligt att jag skulle kunna tänka mig att joina.. Jag är inte den som går omkring och sjunger sådär spontant om jag inte är helt ensam och knappt ens då.. Många är minnena som inkluderar fruktansvärt pinsamma situationer och min sång.. 
Jag gick omkring i köket hemma hos mamma och pappa för några år sedan och lagade mat och fick lust att börja sjunga.. Minns att jag valde nån powerballad och gav mig hän, jag menar varför hålla tillbaka när man är ensam i ett stort hus ute i ingenstans.. Jag sjunger för full hals och med alldeles för mycket inlevelse när jag plötsligt hör hur något av metall faller mot golvet på nedre våning och blir fullständigt kall inuti.. Lika snabbt som plågsamt blir jag medveten om att vi har en hantverkare som arbetar med pumpen precis nedanför trappan.. Två meter bort.. Tystnaden som följer är total.. Tankarna är många och paniken stundande.. 
Men som sagt det är några år sedan, kanske är dags att slänga sig ut igen? I en kör är man ju iallafall inte ensam och heter kören dessutom Slynkören är jag inte svårövertalad..